Imorse försov jag mig en hel timme. Så jag bestämde mig för att skita totalt i idrotten och komma på svenskan istället.
Påväg från bussen till skolan var det snorhalt, men jag kände mig ändå så pass säker att jag kunde hålla mig på benen. Men där hade jag fel. Likt Bambi flög min fot upp i luften och jag landade rätt på rumpan och fick ur mig ett småilsket "aoouh..." när jag såg att det var en kille som gick förbi mig och hade sett allt detta. Kände mig sådär lagom cool då.
Skolan var faktiskt riktigt seg idag kan jag erkänna, men vi slutade ändå tidigare tack vare vår fantastiska mattelärare Carina.
Natten efter Oasis drömde jag en helt sjuk dröm som jag knappt kan berätta om för den var så himla luddig och äcklig, men vad jag nu kommer ihåg såhär efteråt är att Sara var med. Peace and love-Sara, Sara med det röda håret, Mando-Sara. Kommer knappt ihåg vad allt handlade om, men jag tror att ett badhus var inblandat. Jag vet inte riktigt. Men orsaken till att jag drömde om henne var att jag otroligt nog träffade henne innan konserten. Jag stog och väntade på Baba och Bella när jag plötsligt ser ett rödbrunt hår och ett igenkänt ansikte, och båda reagerar likadant. Med förvånade miner sprang vi nästan mot varandra och brast ut i varsina "HEEEJ!!!!". Varför det var så otroligt att träffa henne här i Stockholm var för att hon bor i Hedemora, borta i Dalarna. Hoppas vi ses i sommar igen, kanske på Peace and love!

Ikväll har det planerats att se Låt den rätte komma in på bio med Sona. Ska bli riktigt kul tycker jag! Ett bra avslut på den här konstiga veckan.

Nu tror jag att jag ska fortsätta fila och putsa mina fula naglar i hopp om att de blir finare till ikväll. Adjö!

Gårdagen var både bra och väldigt konstig. Oasis var bra, tyvärr inte lika bra som jag hade trott. Men jag hade ändå väldigt kul med Baba och Bella där vi satt och trängdes och skrek med som galningar i låtarna på deras platser uppe på B-sektionen, medan jag hade min riktiga plats nere på A-sektionen. Men det var lite fattigt om energi på scenen tycker jag, det var nog mest publiken som gjorde jobbet. Mest glad blev jag när de spelade de äldre låtarna som Don't look back in anger och The Masterplan. Då kände man på något sätt att atmosfären blev en aning härligare.
Vi gick förbi en viss Per Gessle i publiken också, och efter konserten stötte man på en och annan full musiker, vissa fullare än de andra (känn dig träffad Mr. D!). Bland annat pratade jag lite med Anton från Molotov Jive som verkade bli jätteglad över att jag visste att han faktiskt inte var med i Sugarplum Fairy.
Eftersom kvällen blev ganska lång så låg jag hemma idag med "huvudvärk" (som jag senare faktiskt fick) och latade mig och pratade med Sona i telefon. Och har sagt att jag minsann måste plugga och göra massa saker, som jag självklart inte alls gjorde.
Imorn är det äntligen fredag och helgerna är verkligen efterlängtade såhär under skolveckorna. Tror jag ska ta och sova snart faktiskt. Jag låter som en liten gammal tant nu för tiden. Redan vid åtta-tiden förbereder jag mig för läggdags. Herregud. Jag får skärpa mig i sommar helt enkelt! Nu på vintern spelar det ju ingen roll hur länge man är uppe, finns knappt något att göra ändå. Då kan man lika gärna sova. 
Imorn slutar vi ganska tidigt, och det är skönt. Då orkar man med resten av dagen.

Tills nästa gång - god natt.

Det har varit en lång och ganska trög dag i skolan, förutom frisören som var ganska kul och ett prov som gick sådär. Men hur trög dagen än var så är tonight the night! Jag ska nämligen, liksom många andra, se Oasis ikväll. Har inte peppat så mycket på det hittils, men nu känner jag att det kommer bli riktigt kul! Det var ett tag sedan jag var på en stor konsert och jag ser mycket fram emot det även om jag inte kan så många av de nya låtarna. Jag struntade i att gå på bildlektionen idag eftersom jag har lite o göra (dvs göra iorning mig och äta) innan jag åker iväg. Så nu tänkte jag faktiskt sätta mig ner och ta en smörgås, lite juice och se på tv. Ovanligt. Det måste jag göra för att ladda och få någorlunda energi till att göra iordning mig, och sen äta middag.
Eftersom det här blev ett riktigt kort inlägg bjuder jag på en låt.

Oasis - Little by little

Nu regnar det. Urs och fy och blä. Och det första pappa börjar prata med mig om när jag kommit hem efter att ha varit med Sona är bilar. Bilar bilar bilar. Det är vad han lever för. Jag ska aldrig skaffa mig en karl som gillar bilar.

Idag var jag som sagt med Sona. Vi gjorde inte så mycket, men vi hade det otroligt trevligt ändå! Var hemma hos henne och åt godis, drack te och sen begav vi oss in till stan för att hitta mig ett par röda leggings. Det fanns ingenstans kan jag berätta. Förutom på Topshop för 129:-, vilket är lite dyrt men jag slår nog på dom ändå. Då kan jag ha på mig dom imorgon när jag ska träffa Amanda för första gången på riktigt riktigt länge. Vi ska se på bio och måla hennes rum. Känns som att det kommer bli en ovanligt rolig söndag! Bio på en söndag lixom.

I veckan har Elly och Nadia kommit på att jag tydligen ser ut som en pingvin. På bussen hem kom jag på att Elly är ruskigt lik en kyckling i någon tecknad serie, men jag kan absolut inte komma på vart den är med! Tänkte på Tom och Jerry men jag hade fel. Någonstans har jag sett den och jag vet precis hur den ser ut med dens busiga breda leende. Så jag satte nyss igång med att leta på Youtube och Google, men hittade den inte. Istället hittade jag en annan fantastisk liten kyckling som dansar.



Vilken lång rubrik det blev idag. Eller ganska i alla fall. Those Dancing Days är otroligt bra och har så himla sjungvänliga låtar och man kan nästan inte låta bli att dansa. Jag har blivit dansigare sen jag började lyssna på dom. Jag har börjat göra små skutt ibland när jag går och idag dansade jag runt litegranna inne på H&M. Det är skönt. Jag längtar tills man kan dansa runt ute utan att halka. På sommaren alltså. Men veckorna går fort och snart snart snart är det sommarlov. När man minst anar det så är man där.

Nu ska jag nog dansa och sjunga vidare här i min ensamhet. Until next time - ha det bra.

Jag tog nyss en varm och skön dusch, det behövdes efter den här dagen. Stämningen i skolan idag var lite blandad. Ena stunden var det superglatt och jag skrattade så jag fick tårar i ögonen av Ellys och Nadias dålia pingvinskämt, och den andra var alla helt nere och tysta. Helkonstigt. Men jag fick godkänt, hyfsat nära VG faktiskt, på matteprovet jag gjorde i tisdags. Underbart!
Efter skolan skulle jag och Sona mötas upp i Slussen halv fyra. Eftersom jag slutade klockan två och var i Slussen halv tre tänkte jag att jag kunde skynda hem och hämta pengar till strumpbyxorna jag skulle köpa, istället för att sitta och vänta i en timme. Jag räknade ut att det skulle ta ungefär en halvtimme hem och en halvtimme tillbaka. Jag räknade helt fel. Jag kom till Slussen fyra, Sonas mobil var heldöd och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Ringde hem till alla hennes tre hem och smsade med Hannah och Lovisa i hopp om att de skulle hjälpa mig. När jag vandrat runt och letat i en halvtimme efter Sona så gav jag upp. Jag åkte hem. Jag hade såna himla skuldkänslor över att stackars Sona fått suttit och väntat på mig och kanske fortfarande väntade, allt för att jag är så himla seg. Men när jag fick ett sms på telefonen som löd
"Hej hej Loppis:) Jag väntade till typ fyra sen åkte jag hem, haha är det lungt?"
Jag blev superglad över att hon inte suttit och frysit i väntan på mig, och kände en väldig lättnad i magen. Innan hade jag trott att det hänt henne något.

Den elfte februari händer två magiska saker. Det första är Mando Diao. Det andra är också Mando Diao. De ska ha två små spelningar samma dag. En på Bengans, och en på Debaser. Antagligen bara någon enstaka låt eller så men jag ser fram emot det så himla mycket.

Förresten, min lugg nuddar ögonbrynen nu. Den växer, halleluja moment! Fortsätter det i den här takten kommer jag vara ganska långhårig till sommaren iallafall. Då ska jag nog ge mitt hår en kyss!

Nu för tiden när man nästan åker skridskor överallt dit man ska så kan jag inte längta mer efter sommaren. Vägen från tunnelbanan till praktiken var snorhal. Helt täckt av is, ingen isfri fläck någonstans. Och där stog jag med mina converse som är helplatta. Folk gick på som vanligt, kanske lite försiktigare än vanligt, men inte som jag. Jag fick stanna upp flera gånger och hålla balans med armarna. När jag kände hur jag gled åt sidan, vägen lutar lite nämligen, så skuttade jag försiktigt upp på gräsmattan som inte var lika täckt. Men det var fortfarande ganska halt och det lutade där med, så jag kom ner på vägen igen på något vänster. Sen tog jag mig till gräsmattan igen och upptäckte att de sandat de andra vägarna, förutom just den jag gick på. Typiskt. Det är en riktig problemväg det där, förut var den heltäckt av lera. Även då gick jag i mina converse! Det är nog de skorna som aldrig passar bra i något väder. Förutom en ljummen sommardag kanske. Just nu tror jag inte jag är den enda som längtar efter sommaren. Ja, förutom Susanna på praktiken som faktiskt blev glad när det snöade. Men det övergick såklart till regn sen. När jag åkte hem slapp jag den där hemska vägen till tunnelbanan och tog istället direktbussen till Gullmarsplan.

Nu är tiden mogen för mig att sätta mig framför teven, ovanligt nog, och bara ta det lungt. Inte för att jag inte brukar ta det lungt annars men känslan av att veta att man tar det lungt och inte bara struntar i massa läxor är underbar.

Har tänkt skriva hela dagen, men tiden sprang iväg och rockbjörnen drog igång. Så jag har suttit hela kvällen klistrad framför dataskärmen. Abba vann pris, Ola vann över Markus Krunegård, Sugarplum fick inget pris alls, men de uppträdde iallafall. Hannah och Sona var där och ringde mig under lite olika låtar. Gulligt som tusan av dom tycker jag, även om jag inte hörde mycket mer än deras skrik.

Jag har upptäckt Those Dancing Days lite mer. Faaaaaan vad bra dom är. Skulle verkligen vilja se dom en solig sommarkväll på någon festival i sommar kanske.


Mimmi, Cissi, Linnea, Rebecka och Lisa - Those Dancing Days.

Imorse fick jag höra en hemsk nyhet. En tjej som min brorsa var tillsammans med när han var 15, ungefär 9 år sedan, blev mördad i söndags. Hennes mamma ringde och berättade det för mamma imorse och sen kunde man helt plötsligt läsa det i tidningen. Helt sjukt. Känns som att alla bara stupar omkring en.
Här kan man läsa om det.

Nu måste jag verkligen sova känner jag. Har varit en lång dag på praktiken men imorn är det iallafall fredag. Ääääääääääääääääntligen!!!!!!
Ha det bra sålänge!

Mitt hår, mitt hår, mitt hår, vad ska jag göra med det? På senaste tiden har allt fler sagt att jag borde bli blond igen. När jag tittar tillbaka på gamla bilder så håller jag verkligen med vad de säger. Nu har jag någon slags orange-brun-grön-mörkbrun-röd färg, beror på vilket ljus jag är i. Inte fint alls. Speciellt inte med den här frisyren jag själv skapat. Luggen är ojämn och konstig för jag inte visste om jag ville ha sned eller rak, och resten av håret är i den där jobbiga längden och riktigt fult helt enkelt. Spikrakt också, förutom topparna som svänger dit dom själva vill. Jag försöker verkligen tänka framåt. "I sommar, då är det iallafall långt!" Så klippa mig kan jag hålla mig för att göra. Jag kan behärska mig tillräckligt känner jag nu. För jag vill ha långt hår och ska fasiken få det. Men färgen. Vad ska jag göra med färgen? Jag vill ha exakt samma hår som jag hade i sommras. Naturligt blont o tja, kanske inte så snygg form men snyggare än nu. Men skulle jag bleka det eller något nu skulle det bli orange och slitet som bara sjutton. Så jag funderar på om jag ska färga det mörkare nu, eftersom jag hur som helst måste färga håret snart för jag börjar få en utväxt och så börjar färgen försvinna lite, och låta det bli blont i sommar? Jag måste verkligen tänka på det här. Tror jag får skriva för- och nackdelar med bådadera, haha.

I natt hade jag en urskum dröm. Allting vad lite luddigt som vanligt, men jag kommer ihåg två saker i drömmen: Gustaf Norén var min pappa, och min katt Olle var en hund. Känslan jag har efter drömmen är riktigt bra. Jag kände mig ganska glad precis när jag vaknat, tills jag upptäckte hur trött jag var och inte orkade gå till skolan.
Dagen har varit riktigt stenseg. Först åkte min buss en minut för tidigt, tills jag upptäckte att det faktiskt stog 48 och inte 49, som det gjorde på sl.se, så den åkte alltså inte för tidigt. Sl.se driver mig till vansinne. Den har ställt till det för mig många gånger nu. Börjar bli trött på det. Nu får dom väl ta och uppdatera tiderna på sidan tycker man.
När jag var framme i skolan hade vi matte, men eftersom vi valde att inte sitta i klassrummet så blev det inte mycket jobb gjort. Men det gör inte så mycket. Jag har börjat känna mig som lite av ett mattesnille i klassen. "Louise, har du gjort det här talet? Hur gör man?" Men jag tror det beror på att jag gick i Nacka innan. Allt gick så fort fram där att jag inte fick godkänt på ett enda prov. Men kunskaperna jag har kvar räcker iallafall till G2 och det tycker jag är väldigt bra. Även i frisörteori ligger jag innan de andra i klassen för det var så hårt med det i Nacka. Det var nog bra att jag gick där innan, och böt hit sen. Riktigt bra.
Efter mattelektionen hade vi frisör. Från halv ett till fyra, vi fick sluta en halvtimme tidigare än vanligt. Pannkakor till lunch räckte inte som energi till mig eller någon annan i klassen verkade det som. Hälften av alla tjejer i klassen satt och gjorde ingenting, hade gett upp på grund av energibrist. Varmt i salongen var det också, och huvudvärken började krypa fram. Bitte märkte att det inte var någon idé att fortsätta så vi fick sluta tidigare.
Och nu ska jag äta. Pannkakor igen. Jag kommer somna väldigt tidigt ikväll känner jag.

Igårkväll satt jag och Sona bänkade framför TVn hela kvällen. Först var det Mumin som gällde. Det var flera år sedan jag såg på Mumin, och det var lite kul att fräscha upp minnet av de sköna avsnitten, och såklart den härliga finlandssvenskan. När klockan slog 21.00 slog vi på ettan där P3 guld skulle börja. Nästan bara massa bra artister var nominerade, men lite besviken blev jag över att Sugarplum inte tog något pris. Men Johnossi blev iallafall årets grupp och det tycker jag verkligen att dom förtjänar!
Efter P3 guld hämtade vi lite mackor och té och sen satte vi oss och tittade på min nya favoritfilm: Populärmusik från Vittula. Något skum film faktiskt, men himla bra är den.



När filmen var slut kände vi oss lagom pigga för att se ännu en film. Vi bestämde oss för Råttatouille, men efter ungefär 10 minuter upptäckte vi att vi inte alls var så pigga som vi trodde. Vi stängde av filmen och gick och la oss.
På natten drömde jag en hemskt jobbig dröm. Jag drömde att en tjej i klassens mamma blev helt galen och sköt ihjäl alla i klassen. Jag flydde för mitt liv runt i lador och hus och ut på balkonger, och precis när hon närmade sig mig så ringde Sonas alarm på mobilen så jag vaknade till. Sona grymtade till och stängde av alarmet och somnade om. Det gjorde även jag, tills jag kastade ur mig en redig nys och hörde att Sona fnissade till.
När vi gjort oss i ordning begav vi oss med alla klara och inslagna halsdukar ner till centrum. Nu skulle dom postas. Vi sprang runt hur länge som helst och letade efter kartonger man kunde lägga paketen i, och när inte ens posten hade några kartonger, vem skulle då ha det? Jo, bokhandeln. Vi rusade dit, vi nästan flög, och letade upp de bästa kartonger vi kunde hitta och så slängde vi upp dom på bänken. När vi hade betalat satte vi oss utanför och testade slå in allting, och efter en stunds pressande fick allting plats. Då gick vi till ICA och snodde tejp ur inslagningshörnan, och gud så bra paketen blev! När vi äntligen skickat iväg dom kände vi oss så nöjda att vi gick och köpte oss två chokladbollar var. Nu känner vi oss båda väldigt stolta och nöjda, och lättade över att de äntligen är ivägskickade! Ovanligt mycket gjort på en söndag för min del. Nu känner jag mig riktigt trött och vill bara lägga mig i sängen och mysa med katten och se på TV. Jag vet ju att jag egentligen borde plugga, men ni vet ju hur det är. "Jag gör det seeeeeeen...."
Well, nu ska jag nog luta mig tillbaka med lite musik, och senare lär jag hamna framför TVn.

Ciao!

Jag är dålig på att blogga. Men jag gör det nu samtidigt som jag lyssnar på p3, där förberedelserna inför p3 guld är i full gång. Och så väntar jag på att Sona ska dyka upp här snart. Urs vad jag hatar när mottagningen på radion brusar. Man kan bli helt tokig på det.
Jag har hittat en video på Youtube som innan den lades upp där lades upp på Mando Diaos hemsida, men jag har inte kunnat titta på den där, så när jag hittade den på Youtube blev jag väldigt glad.



Någonting jag inte kan sluta skratta åt är hur trött Gustaf verkligen är på att filma.
"But why the hell wasn't Mats a bit to da left!!!?"

Juste! Idag hittade jag och Sona hela TVÅ affärer som hade vita converse! Vart tänker jag inte säga för då kanske dom tar slut. Det känns iallafall skitbra att veta att det finns. Men bara för att jag har gått och tänkt att jag kanske vill ha låga istället för höga så fanns inte det såklart. Men jag tror jag skippar de låga i sånt fall. Nu ska jag bara få pengar först.

Nu kom Sona!
Adios!

Idag har varit en riktig flummdag. Vi började med frisörlektion, där vi skulle ha schamponeringstest på vår fröken Bitte. Alla skulle tvätta hennes hår, en efter en. Det gick ganska bra för alla tror jag, men det var svårt att ta Bitte på allvar när hon pratade eftersom hon satt i schamponeringsstolen med blött hår och såg riktigt kul ut. Så jag brast ut i skratt. Så har hela dagen varit för min del. Men under SOn kunde jag hålla mig ganska seriös iallafall. Men det kanske berodde på att vi kollade på en film som handlade om vad som hade hänt under det här året i världen. Men efter ett tag brast min koncentration och jag började fnissa åt tråkiga bilder och saker som folk sa. Efter lektionen gick jag och pratade med min lärare och frågade henne om hon kunde berätta lite mer om högern och vänstern, vem som står för vad och så. Kände att jag visste alldeles för lite om dom, om politik och sånt där över huvud taget faktiskt, men nu känner jag att jag har lite bättre koll iallafall!
Jag gjorde 100 situps igårkväll. Tro inte jag är duktig, jag gjorde faktiskt 20 i taget bara. Men jag har en rejäl träningsvärk just nu, och att jag skrattat mycket idag har gjort ganska ont i magen!
Det känns som att det har hänt en hel del sedan jag skrev sist. Eller att jag iallafall kommit på saker jag ville skriva. Men nu har alla dom sakerna lixom runnit bort.
Nyss fixade Hannah spotify åt mig! Verkar helbra det här, inte speciellt svårt heller. Tror jag rekommenderar det!

Gaaanska torrt inlägg här, så jag bjuder på lite ögongodis. Ingen jobbig playknapp eller något, det är det fantastiska med gifar. De bara går om och om och om och om igen.



Ha det bra!

Hej och hå, första måndagen efter lovet avklarad. Började 10.05 och kom ändå 20 minuter försent. Min försovning berodde på en superkonstig dröm jag hade, som antagligen gjorde så jag stängde av klockan i sömnen. Jag drömde att jag och Hannah var i en lägenhet med en familj, tror det skulle föreställa hennes familj men dom såg inte alls ut som dom gör, och in kom... VOLDEMORT! Eller ja, han såg inte ut som Voldemort men han hette det och var hemskt ond och hade någonting emot Hannahs familj och mig. Så när han stormade in igenom ytterdörren och Hannahs mamma, som inte alls såg ut som hennes mamma, stog och bråkade med den lugna, leende och onde mannen Voldemort så stog jag och Hannah och gömde oss i en garderob och stog där inne och fnissade, varför vet jag inte. Sen såg jag hur någon visade att man såg oss i en bevakningskamera, smygandes ut ur garderoben mitt under grälet.
Sen helt plötsligt var vi i en jättestor lada på Sugarplum Fairy-konsert. De var jätteunga, och Victor hoppade ner i publiken mitt under Stay Young, ner på golvet och stog och såg förvirrad ut och alla stog runt honom tittade. Rätt som det var, tror han hade hoppat upp på scenen igen, så svimmade Hannah av. Mitt på golvet, publiken var inte samlad utan stog i en ring typ, så jag satte mig ner och Victor kom och frågade mig någonting bakom min axel och jag skrattade och tog Hannahs arm över axeln och var påväg ut ur ladan när jag såg att hela publiken också gått ut. Konserten var tydligen slut, och när vi kom ut var Hannah på fötterna igen och jag hade en kanin i famnen som jag tror kunde prata. Den ville någonting, och för att göra det den ville, eller ge den det den ville ha, skulle vi gå över en pyttepytteliten bro över en liten och äcklig å som var helt grön och grumlig. Jag snubblade runt med kaninen på den en fot långa bron eftersom jag såg en jättestor äcklig syrsa, och något annat jätteäckligt djur som gick förbi mig som påminde om typ en geccoödla men var grönblå och hade platt huvud och inga ögon som syntes. Jag rös som sjutton när jag såg dom, och vips vaknade jag. Klockan var åtta och jag skulle gå upp halv åtta. Jag och mina drömmar.

Jag åt nyss middag. Fläskkotlett med potatismos. Urs, det är inte gott alls tycker jag. Och tack vare min åsikt om maten blev det ett litet gräl här hemma. Såklart. Nej, nu vill jag bli 18 och flytta hemifrån och få göra saker och tycka saker. Det ska bli kul och jag ska njuta. När folk säger att 16 är den bästa åldern förstår jag dom inte alls. Man är för stor för att göra vissa saker, men för liten för att göra andra saker.

Nu måste jag dra igång med min novellanalys som ska vara inne för flera veckor sedan. Ska nog försöka hinna med att göra fler läxor sen. Om jag orkar. Och om jag vill. Önska mig lycka till!

Ja, så nu är jag här istället för på Devote! Det känns riktigt bra faktiskt. Tackar Sona (som dessutom tog på sig uppgiften att skriva mitt första inlägg) supermycket för hjälpen med designen! Jag måste sova, så jag bjuder på en lugn låt med Elvis (som också finns med Righteous brothers, och typ Tom Jones och såna där)(don't mind the bad video):



God natt!